Ungsvenskarna är ett icke-feministiskt förbund med en strävan efter ett samhälle där ingen person tilldelas några för- eller nackdelar baserat på kön, etnicitet, ålder eller sexuell läggning. I Sverige råder en alldeles för onyanserad debatt rörande ideologier, och så även när det gäller feminism. Vid en fördjupad debatt hade man på ett bättre sätt kunnat särskilja likhetsfeminism och särartsfeminism, vilket förmodligen hade inneburit att fler identifierat sig som just feminister utan att kopplas till den våg av extremfeminism som länge brett ut sig över Sverige.
Vi ungsvenskar är övertygade om att det existerar vissa medfödda biologiska skillnader mellan män och kvinnor, och vi finner det positivt då vi kan komplettera varandra. Vi anser inte att någon människa ofrivilligt ska pressas in i ett särskilt mönster eller en viss roll baserat på detta, men vi menar att det finns ett värde i att inte heller skuldbelägga individer som väljer att leva i enlighet med ett sådant mönster. Att vi ungsvenskar erkänner dessa skillnader innebär inte att vi strävar efter ojämlikhet. Tvärtom menar vi att ett erkännande av dessa olikheter är en nödvändighet för att kunna uppnå ett verkligt jämställt samhälle där man beaktar alla gruppers olikheter och intressen.
Ledande politikers oförmåga att hantera den omfattande sexualbrottsligheten har inneburit att åtgärder på området i dag kan klassas som jämställdhetspolitik. Alltför många tjejers vardag påverkas av den upplevda och faktiska otryggheten, vilket gestaltas i att kvinnor väljer att inte vistas utomhus på grund av rädsla. Här krävs ett krafttag mot de kvinnofientliga influenser som kommit utifrån genom rejält skärpta straff. Ungsvenskarna tycker att våldtäktsmän ska kunna dömas till livstids fängelse eller förvaringsstraff på obestämd tid. I dag utvisas endast en av fem dömda utländska våldtäktsmän, så kan vi inte ha det. Får vi bestämma utvisas alla utländska våldtäktsmän, oavsett deras personliga förhållanden eller band till Sverige.
Vi tror på individens förmåga att självständigt utforma sitt liv. Ingen politiker kan bestämma vad som bäst lämpar sig för varje enskild individ eller familj, och därför finner vi det viktigt att föräldraledigheten fördelas fritt mellan föräldrarna. Ungsvenskarna värdesätter kvalitet framför likhetsfeministisk social ingenjörskonst. Vi motsätter oss därför sänkta antagningskrav till olika fysiskt krävande utbildningar för ett särskilt kön. Hur man än ställer sig till kvotering är det i praktiken diskriminering. För varje kvinna som får en plats enbart på grund av sitt kön är det en man som nekas platsen enbart för att han är man, och vice versa. Ungsvenskarna föredrar ett rättvist samhälle utan kvotering.
Vi tycker inte att man ska störa barns utveckling med politiska experiment. Mentala och fysiologiska skillnader mellan könen är ett vetenskapligt faktum. Olika förutsättningar kräver olika förhållanden. Ungsvenskarna anser därför att politiker och pedagoger ska avstå från att bedriva skola och barnomsorg utifrån ett genusperspektiv där barnens naturliga utveckling riskeras till förmån för ogrundade teorier och identitetskränkande värderingar.
Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet är uppbyggt för att tillgodose grundläggande medicinska behov och säkerställa att alla medborgare får tillgång till livsnödvändig vård. I dag bekostas dock så kallade könsbytesoperationer av offentliga medel. Det är dyrt och dessa operationer bör likställas med annan kosmetisk kirurgi, där den som önskar ingreppet själv bekostar det. Pengar som läggs på detta är resurser som istället skulle kunna ha lagts på sjuka barn, kvinnor och män. Människor som föds med någon typ av medfödd avvikelse där en liknande operation är medicinskt nödvändig ska däremot inte omfattas.
